John Michael Greer: En deindustriell litteraturlista


På engelska / in English.

Uppdaterad 2001-05-17: läsaren Sundis tipsade i en kommentar om att The Limits to Growth heter Tillväxtens gränser, så jag har lagt in kommentarer om svenska titlar i inlägget.

Efter lite längre bortavaro än planerat kommer här den för tillfället sista John Michael Greer-texten, en översättning av ”A Deindustrial Reading List” från The Archdruid Report 4/2 2009. Som titeln antyder är det en litteraturlista för den som vill förstå var Greer kommer ifrån och vill följa honom djupare in bland dessa idéer.

Greer kommer inte att försvinna från bloggen, men jag tänkte försöka mig på att börja diskutera några i mitt tycke fundamentala begrepp. Greers texter kommer framgent snarare att figurera som illustrationer till vissa idéer.

De senaste månaderna har jag fått flera frågor om vilka böcker man bör läsa för att förbereda sig, nu när industricivilisationen långsamt börjar falla sönder omkring oss. Ska jag vara ärlig är det en typ av fråga jag gör mitt bästa för att undvika. Förtida konsensus är möjligen en av de farligaste riskerna just nu och varje bild av framtiden, inklusive den jag skissat upp, är i bästa fall ett halvt slumpmässigt urval bland de divergerande möjligheter vi står inför nu när industriåldern går mot sitt slut.

Av den anledningen är allt som uppmuntrar människor i oljetoppsrörelsen, eller i det större samhället, att tänka på framtiden i någon sorts stereotyper potentiellt livsfarligt. Med detta sagt så har flera läsare påpekat att idéerna i The Long Descent, och i mina texter, förutsätter en världsbild och ett kulturellt och intellektuellt arv som inte är direkt vanligt i dagens populärkultur. Läsarna har, om jag får uttrycka mig så, frågat vad de ska läsa för att bättre begripa mina yranden. Uttryckt på det sättet är det inte en orimlig fråga och det skadar kanske inte att hjälpa till med bakgrunden, speciellt eftersom den historiesyn som ligger bakom yrandena går på tvärs mot det mesta som allmänt accepteras i den moderna världen.

Därför har jag gjort en sorts litteraturlista för dem som är intresserade av att utforska synsättet jag presenterat mer i detalj. Den innehåller nästan lika många kategorier som specifika bokrekommendationer – jag har mina favoriter och föreslår dem, men även här gäller att variation bland åsikter och information är livsviktigt. Om alla i grannskapet läser och använder teknikerna i olika odlingsböcker kommer kunskapsbasen att bli mycket större och bättre än om alla läser samma text, med alla oundvikliga fel och utelämnade delar.

Av liknande skäl är de flesta av böckerna på listan relativt gamla och några av dem finns inte i tryck längre. Det finns utmärkta nya böcker om de flesta ämnena, och jag uppmuntrar definitivt till att läsa så många av dem som man känner för, men böcker skrivna under en viss period speglar den periodens antaganden och vanliga tankesätt i mycket större utsträckning än någon märker just då. En av fördelarna med äldre böcker är just att de outtalade antagandena är mycket lättare att se. Detta bidrar i sin tur till den störande men nödvändiga insikten att om trettio år kommer det vi idag tar för givet och anser rimligt verka lika urmodigt som diskomusik och utsvängda jeans.

Det är bara några få av mina bokförslag som handlar om praktiska böcker, i den vanliga betydelsen hos ”praktisk”, och de som kan sägas vara sådana är tänkta att läsas och tolkas på ganska opraktiska sätt. Spännvidden hos de möjligheter och behov vi kan vänta oss i en deindustrialiserande framtid gör att alla försök till praktiska bokförslag blir alltför generellt hållna. Dessutom kommer den deindustriella tidsåldern att leda oss bort från standardmetoder och mot den variation som kommer ur ett förnyat engagemang i den lokala verkligheten – den tid, den plats och det samhälle man lever i. En läsare vars framtida karriär innefattar uppfödning av arbetshästar i Iowa har helt andra praktiska behov än en läsare som, om tio år, kommer att återvinna och reparera hushållsmaskiner i en liten stad på västkusten. De har båda ett behov av ett ramverk av idéer som kan hjälpa dem att förstå den större bilden, och de idéer jag försöker utforska här utgör ett sådant ramverk.

Jag har, slutligen, lämnat tips på hur man bör närma sig böckerna nedan. Med risk för att låta som en skollärare från 1800-talet så behöver jag antagligen påpeka att man inte får ut mycket ur en bok om man närmar sig den passivt och låter orden rinna genom medvetandet och ut genom öronen som en annan TV-komedi. Det är inte tänkt att man okritiskt ska hålla med de här böckerna, det är tänkt att man ska ”kika under huven” på de idéer jag skriver om och se hur maskineriet fungerar.

Med dessa förbehåll så är vi klara att börja. Böckerna nedan bör, om det går, läsas i ordningen de står på listan.

1. En grundläggande kursbok i ekologi. Det spelar ingen större roll vilken du väljer; de två jag har i bokhyllan är Richard Brewers Principles of Ecology och Eugene P. Odums Fundamentals of Ecology men det beror på att det var dem jag använde på college. Det viktiga är att boken du väljer är en övergripande, vetenskaplig kursbok i ekologi, inte en popularisering eller en polemisk bok. Det är många som har anammat ekologi som ideologi eller som sentimental hållning utan att någonsin komma sig för med att lära sig hur levande varelser samspelar med sina livsmiljöer. Jag är övertygad om att en klar och osentimental förståelse för hur ekologi fungerar kommer att vara den viktigaste grenen på kunskapsträdet framöver, och den skulle kunna hjälpa individer och samhällen att undvika en del tunga läxor. Ett grundläggande hum om ekologi är också nödvändigt för att förstå de tre böcker som kommer härnäst.

2. The Limits to Growth av Donella Meadows, David Meadows, Jørgen Randers och William W. Behrens III. Skaffa originalutgåvan från 1972 hellre än någon av de två uppdaterade utgåvorna – originalbudskapet skyms i de senare till viss del av politik och polemik. The Limits to Growth var den mest insiktsfulla och därmed den mest förtalade och hatade boken bland 1970-talets kollapslitteratur. Det var mig veterligen också den första bok som pekade på den centrala paradoxen med ständig tillväxt: om ekonomisk tillväxt drivs tillräckligt långt så börjar kostnaden för ytterligare tillväxt att stiga snabbare än vinsten, vilket till slut tvingar ner tillväxtekonomin på knä.  Joseph Tainters The Collapse of Complex Societies utforskade något senare samma område ur en annan synvinkel och min egen essä om katabolisk kollaps gjorde det ur ytterligare en annan synvinkel, men originalpresentationen är fortfarande den mest användbara. Tänk speciellt på om The Limits to Growth blir mer eller mindre vettig när du tar hänsyn till de ekologiska principer som du läste om i den första boken. [Ö.a. ”The Limits to Growth” heter ”Tillväxtens gränser” (Bonnier, 1972) på svenska. Den lär inte finnas i tryck, men till exempel Göteborgs Universitetsbibliotek har den.]

3. Overshoot av William R. Catton Jr. Overshoot är fortfarande med bred marginal den bästa boken om slutet på den billiga energins tidsålder. Den är också en av få studier av detta oroväckande område som vilar fullt ut på en klar förståelse för ekologiska realiteter. Omkring hälften av idéerna jag utforskar i The Archdruid Report kan spåras till någon sida i Cattons bok. Det är krävande och på många ställen deprimerande läsning – Catton vägrar att erbjuda några enkla svar på det predikament som industrisamhället har försatt sig i. Overshoot finns inte i tryck längre, men är den bok på listan jag helst skulle vilja se nyutgiven av något litet förlag. [Overshoot finns numera hos de svenska nätbokhandlarna ö.a.] Även här gäller att du ska tänka på Cattons påståenden utifrån de ekologiska principer du lärt dig.

4. En praktisk introduktion till intensiv ekologisk trädgårdsodling. John Jeavons How To Grow More Vegetables och John Seymours The Self-Sufficient Gardener [”Självhushållning i trädgården” på svenska, ö.a.] står till exempel på mina hyllor, naturligtvis i sällskap med ett antal nyare böcker. Det är bra att välja en du inte läst förut. Målet här är inte att lära sig odla sin mat med intensiva ekologiska metoder, även om det torde vara en mycket bra idé, utan snarare att tänka igenom de praktiska konsekvenserna av de ekologiska idéer du studerat. Fundera på hur odlingssystemet som presenteras i boken du läser samspelar med de ekologiska cyklerna och hur det kommer i konflikt med dem. Tänk på hur tankegången bakom ekologisk trädgårdsodling möjligen skulle kunna tillämpas på andra aspekter på samhälle och kultur, och försök få en känsla för vilka kostnader och vilka fördelar det skulle innebära att göra en övergång från dagens metodik till den du tänkt ut.

5 och 6. The Decline of the West av Oswald Spengler och A Study of History av Arnold Toynbee. Skaffa de förkortade utgåvorna av dessa – det är svårt att få tag på båda volymerna av Spengler och det är bara lätt fanatiska historienördar som jag som tar sig igenom alla tolv volymerna av Toynbee – men sammanfattningen av Spengler i en volym liksom antingen en- eller tvåvolymsversionen av Toynbee är billiga, lätta att få tag på och inte alltför svårlästa. Detta är de två stora moderna framställningarna av idén om cyklisk historia, och de täcker ungefär samma material fast utifrån varsitt unikt perspektiv. Läs dem i en följd och lägg märke till var Toynbee argumenterar emot Spenglers idéer och slutsatser. Den ”stora konversationen” hörs sällan så bra som den gör här. Tänk också medan du läser på om de ekologiska perspektiven från de tre första böckerna kastar ytterligare ljus över cyklerna som Spengler och Toynbee beskriver. [Ö.a: ”Decline of the West” heter på svenska ”Västerlandets undergång” och band 1 finns i tryck. Band 2 är svår att få tag på, men se om du kan låna den, eller fjärrlåna den, på biblioteket. Den förkortade versionen finns mig veterligen inte alls på svenska. Om någon översatt alla 12 volymerna av Toynbee vet jag inte, och även originalet torde vara ett mindre projekt att få tag på – mitt bästa tips skulle vara ett universitetsbibliotek. De förkortade upplagorna av Spengler och Toynbee på engelska finns hos nätbokhandlarna]

7.En historiebok om en död civilisation. Det spelar ingen roll vilken du väljer och det finns många att välja på. De enda kraven är att civilisationen ska vara lika utdöd som dronten, att boken du väljer ska fokusera på historia snarare än kultur – alltså vad som hände i vilken ordning, snarare än att berätta om kulturens höjdpunkter och tyst ignorera hur allt föll isär efter det, och den ska täcka civilisationens hela historia från uppkomst till kollaps. Medan du läser, och följer den valda civilisationens uppgång och fall, ska du tillämpa det du lärt dig i de sex första böckerna. Vilken roll spelade ekologiska faktorer i allmänhet, och de specifika problem som Meadows et. al. och Catton identifierade i synnerhet, för civilisationens uppgång och fall? Hur väl passar Spenglers och Toynbees beskrivningar av historiska förändringar in på fakta i det här fallet?

8. Muddling Toward Frugality av Warren Johnson. Den här kan vara svår att hitta [den finns nu i nyutgåva, ö.a.]. Den kom precis i slutet av 70-talet, var populär ett kort tag och försvann sedan spårlöst i den flodvåg som sköljde in Ronald Reagan i Vita Huset och sköljde bort det föregående årtiondets lärdomar. Trots det är den ett av de mest tänkvärda verk som föddes ur den förra energikrisen: Johnson argumenterar för att oplanerad, odramatisk och helt icke-ideologisk förändring är den bästa möjligheten inför slutet på ymnighetens tidsålder. Johnsons analys är subtilare än den ser ut – det här är ännu en bok som behöver komma i tryck igen förr hellre än senare. Tänk på det du läst tidigare när du läser den här, och fundera speciellt på hur användbara Johnsons förslag hade varit om de hade provats vid olika tillfällen i den valda civilisationens undergångsprocess.

9. Where The Wasteland Ends av Theodore Roszak. Detta är Roszaks briljanta, engagerande och frustrerande utforskande av de antaganden och berättelser om verkligheten som ligger till grund för den moderna industriella civilisationen. En del av mina läsare kommer att tilltalas av argumentationen, andra kommer att anse att den är outhärdlig – båda grupperna kan lära sig mycket om de bortser från dessa emotionella reaktioner och fokuserar på hur Roszak bygger sitt argument, vilka exempel och bevis han väljer, liksom vad han inte tar upp. Betrakta boken i sitt historiska sammanhang: vad skulle Spengler och Toynbee ha sagt om den, om den hade skrivits i en död civilisation precis innan förfallet började? Ta sedan ut den ur sitt sammanhang: vad kan vi få ut av argumentet nu?

10. En bok som förutspår en dramatisk social förändring som aldrig blev av. Välj en förändring du hade velat se om du hade varit med. Om du anser att civilisationen är roten till allt ont kan du välja den viktorianska radikalen Edward Carpenters Civilization: Its Cause and Cure, om du tror att vi står på tröskeln till en omvälvande ny sorts medvetande kan du prova Charles Reichs The Greening of America [”Mot en ny värld” på svenska, ö.a.], och om du i hemlighet hoppas på social kollaps och massdöd kan du läsa en av hundratals böcker som under ett dussintal århundraden har förutspått just det, och så vidare. Försök att sätta dig in i hur de läsare kände sig som trodde på boken när den kom ut, försök förstå varför den verkade rimlig just då, och ta sedan ett steg tillbaka och fundera på varför det inte blev så. Använd allt du lärt dig från de föregående nio böckerna på den här.

Där har ni listan. Det skulle antagligen gå att göra en lista över böcker som finns i tryck som kastar samma ljus över de idéer jag försöker utforska här, och det skulle gå att göra en lista med verk enbart från klassiska grekiska och romerska författare – fast det senare skulle kräva en tolerans för det som idag felaktigt benämns ”mysticism” långt utöver vad de flesta läsare har idag. Det här är min lista, och den står jag för; de som tar sig an den, om nu någon händelsevis gör det, kommer att få en mycket klarare bild av vad jag försöker säga i mina essäer och, med lite tur, kan de ta de här underliga idéerna mycket längre än vad jag har gjort.

Jag har själv inte kommit igenom hela den här listan – Spengler, Catton, ”The Limits to Growth” och Jeavons bok har jag läst, den förkortade versionen av Toynbees böcker står i bokhyllan och jag letar efter en bra historiebok enligt punkt 7. 8, 9 och 10 har jag inte kommit till ännu. Det finns alltför mycket böcker att läsa, och det finns visst annat man måste göra ibland.

Både Greer och flera läsare lämnar förslag på en hel del andra böcker i kommentarerna till det ursprungliga inlägget.

2 responses to this post.

  1. Posted by Sundis on 2011/05/17 at 14:35

    Jag tänkte bara tipsa om att ”Limits to Growth” även finns i svensk översättning, med titeln ”Tillväxtens gränser.”

    • Tack för det! Av någon anledning slog det mig aldrig att nämna vad böckerna heter på svenska… Åtminstone en del finns översatta. Jag ska uppdatera inlägget. Tack för tipset!

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: